Unspecified mass of masses to keep up the expectations

time was captured in blocks,
stuck in my eye lobe,
me wishing the tons and tons of ice cold,
could melt away into the ground,
leaving me untouched,
but time never melts

Aggressioner.

Sedan när?

Sedan när hade barn krav på sig själva att vara smala?
Sedan när började man äga flera bilar i en familj?
Sedan när blev kärleken bruten och skilsmässa normen?
Sedan när stressade man sönder på vartenda kontor?
Sedan när ersattes mänsklig kontakt med sociala nätverk?
Sedan när blev tid och pengar mer värt än hjärtats begär?
Sedan när…
Det kan fortsätta i evigheter.

Nej, man ska ju inte klaga.
Vad hjälper det?
Nej, ingenting. Just ingenting.


En dokumentär

allt är realistiskt. världen är här. den finns på riktigt.
du kan utforska. med dina ögon. öron. känslor. ta in kunskap.
utan att vara just där. i nuet.
fantastiskt.
och du…
tänk aldrig negativt igen. varenda okänt ansikte har en historia att berätta. ett helt liv innanför pannbenet. och utanför. i samspelet utanför. rummet utanför. innanför.
det är aldrig för sent.
allt är verklighet. världen finns på riktigt.
våga ta in.
det fantastiska.
en dokumentär.


A story that needs to be told.

Who is that girl on the swing?
Clinging so tight to the rythm of the spin
In a land, in a time
Far away from here
She is seeking a hand,
A place to stay sincere

Who is that women down the road?
Beaten up and slave to a worn dress code,
With a grin in her face
Mud in her hair,
She’s running to late,
Quickly choking her last air

It is not fair


Flum på högsta nivå (som jag kommer ångra senare i livet)

Februari, månad nummer två

Snart är det sommar

Snart är det sommar

Nu är det snö i månad nummer två

Snart är det sol

Snart blommar fåglarna och snart sjunger blommorna

Men nu är det februari


Informationsteknik och icke-principfasthet

Jag hade som princip att inte lägga ut några dikter när jag startade den här bloggen. Nu tänker jag bryta mot den regeln en (förhoppningsvis) sista gång. Jag var bara tvungen för jag var lite arg på datorn. Nu ska det inte bli några fler sådana här halv-dana inlägg.


IT

Det är typiskt!

1 andra gång går jag på niten.

1 andra gång luras tekniken

Detta samhälle kan rämna på en dag

Därför hatar jag teknikens lag

På grund av dess sårbarhet

Jag vet inte ens om detta är värt att kalla poesi. I mina ögon ser det mer ut som ett konstaterande. Vad tycker du?


Nej

Ensam i regn och rusk

En otålig väntan besöker mitt tveksamma hjärta

Spänningen ligger för dörren

Snart händer det


Jag ger upp

Besviken tar jag min blöta ryggsäck och går

Stegen drivs av outtömd ilska

Varför blev det som det blev?

Jag ältar fram och tillbaka


Värmen och tryggheten kommer till mig från den bekanta dörrspringan.

Hemma är allting perfekt.


En Zallas historia

Längst ner i magen sitter en liten Zalla, den vill dofta men får inte. Jag vill skratta, kräkas, skaka, gråta, springa, slå och skrika på samma gång. Zallan innuti mig kittlar mina magmuskler på ett outhärdligt sätt. Det värsta är att det inte finns någonting jag kan göra åt det.


RSS 2.0