Vad min tro på Jesus betyder för mig

Så länge jag minns har jag alltid haft någon sorts tro. Men så är jag ju också uppväxt i en kyrka. Sedan jag var liten, är det alltid här jag har haft en stor del av mitt sociala liv. Dessvärre är inte kyrkan någon sorts social sammankomst. Det handlar inte om det (även om det blir en positiv bieffekt). Min erfarenhet är att så länge man inte har någon sorts tro, så är det inte heller möjligt att under en längre tid hänga med i sådana sammanhang. För då är man inte sann mot sig själv. Jag är en av dem som har hängt kvar, ibland på lite väl sköra trådar, men sådant är ju också livet och tron. Den består av två sidor: Tro och tvivel.

När jag var liten var Jesus ytterst verklig (vilket ju inte betyder att han inte är det nu). Jag trodde stenhårt på skapelseberättelsen, Moseböckerna och Guds allsmäktighet då, idag och i framtiden. När jag var liten hade jag ett mycket svart-vitt tänkande om verkligheten. Att den på något sätt bestod av onda och goda människor. Fullt så enkelt är det inte, har jag senare erfarit. Successivt har detta tänkande ersatts av en mer nyanserad och mogen tro.

Jag har tvingats erkänna för mig själv att Jesus inte har svaret på alla frågor. Snarare så är det så att han ställer dem. Det finns många saker som vi inte kan förstå eller förklara. Det behöver inte (eller snarare ska inte) vara något fel med det. Från att ha haft andliga upplevelser/känslor i barndomen/tonåren till att nu på senare tid snarare basera min tro på förnuft har varit en lång resa. Jag säger inte att andliga upplevelser inte är bra eller positiva. Det jag menar är att man inte kan basera en tro på endast dessa tillfällen.

I och med att min tro har utvecklats på detta sätt så har också min respekt och ödmjukhet inför andra människor ökat. Jag kan förstå oliktänkande på ett helt annat sätt än förut. Jesus är inte den som levererar färdiga svar, långt där ifrån. Han är snarare den som ställer frågorna. Som jag tidigare skrivit i den här bloggen så är jag övertygad om att det ändå är värt att leva för. Jesu budskap är i allra högsta grad ett kärleksbudskap (om än ett annorlunda sådant) och om, jag säger om, Jesus egentligen bara var en galning och inte Guds son, då har jag inte förlorat någonting. Om Jesus däremot är Guds son, då har jag vunnit allt. Utan min tro hade jag gått under.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0