Ifrågasättande, gråa dagar och människan

Vissa dagar är sådana dagar då man inte orkar hålla tankarna borta och fly till andra ting. Genom att till exempel titta på filmer, läsa böcker eller annat som kräver tankeverksamhet. Ibland vill man bara ligga tyst och stilla och tänka.

Inte hade jag särskilt mycket ont i huvudet, men det var det jag sa, det som krävdes för att de skulle lämna mig. Jag har fått lära mig att i sjukdom ska man finnas närvarande för att trösta och hjälpa den som känner sig dålig.

Kanske vore det optimala att tonårsdottern ville att föräldrarna skulle gå, ja rent av körde ut dem.

Är det något sjukligt i att begära kärlek och omtanke? När det  är något nästan lika grundläggande för en människa som vatten? Nej. Så länge det inte går till överdrift och du åter förvandlas till ett hjälplöst litet barn.

Nej, men spelar dessa ord någon roll egentligen? De är bara lösryckta tankar ur en ung filosofs banor. Om de inte hade tecknats ned hade de försvunnit och ersatts med nya. "Jag mår inte dåligt, jag bara tänker lite". Tanken är en ytterst naturlig del i att växa, i att bli någon. Inget mer.

Min vetskap om människor är inte fullständig än. Det får bli som det blir.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0